Foto Leif Sundberg - Från banguiden och 11:ans tee
Bana
Här kan du hitta en del information om vår vackra bana. För dig som inte spelat vår bana tidigare kan Banguiden, med foto från tee och mot green, ge en uppfattning om vad som väntar dig. Använd slopekalkylatorn för att se dina tilldelade slag. Du hittar också några utvalda vyer från banan i Bildarkivet. Förhoppningsvis kan detta vara dig till hjälp när du kommer till oss.
Mycket nöje!
Våra golfhål - namn och historik
Hål 1 Linroths minne
Släkten Linroth grundade Forsbacka bruk vid slutet av 1600-talet (1696) och ägde det i
omgångar under nästan 100 år. Bröderna Johan och Elias Linroth förde en halvsekellång strid
mot borgarna i Åmål bl.a. om rätten att på egna skutor frakta tackjärn från Värmland till Åmål och Forsbacka samt stångjärn därifrån till Vänersborg. Ett annat tvisteämne var underhållet av den väg (i stort sett nuvarande sträckning), som patronerna anlagt från staden till bruket, ett tredje skyldigheten att låta väga in - och utgående järn i Åmål (med åtföljande intäkter för staden i form av vägavgifter). Patronernas främste trätobroder i staden var borgmästaren Magnus Eneroth, vilken dels ville skydda stadens intressen, dels på olika sätt söka för egen del komma åt Forsbacka bruk ty att på en gång vara stångjärnshammarpatron och borgare utgjorde en synnerligen lycklig kombination.
Hål 2 Djupedalen
Befintligt torp nordväst om green. Under sina glansdagar sysselsatte bruket vid Forsbacka (Forsbacka, Persby och Hanefors) omkring 100 man i smedjorna och dessa bruksarbetare bodde i små torp runt omkring Forsbacka. Ett av dessa var Djupedalen.
Hål 3 Rävkullen
Flera platser vid Forsbacka bär namnet. Den oerfarne kan komma att märka, att greenerna är nog så listigt placerade.
Hål 4 Björkhaget
Gammalt namn på inägan bortom dogleg.
Hål 5 Fåfängan
Namn på torp som legat vid green. Det fanns inte bara smältsmeder och smältdrängar vid Forsbacka. Till de 100 "bruksarbetarna" kom rättare, kuskar, drängar, pigor, tjänstefolk uppe vid herrgården samt skogsarbetare. Vid 1800-talets mitt hade Forsbacka egendom sin största omfattning och bestod då av 8 - 9000 hektar, huvudsakligen skog. Anledningen till att ett flertal stångjärnsbruk under senare delen av 1600-talet kom att anläggas på Dal var, att man fruktade skogens utdödning i Bergslagen, om stångjärnstillverkningen tilläts konkurrera med tackjärnsbruken om träkolet.
Hål 6 Maderna
Forsbacka köptes år 1925 av Åmåls stad för 141.600 kronor. Anledningen till köpet var, att staden ville anlägga kraftstationer ovan och nedanför Forsbacka i Åmålsån, som hämtar sitt vatten från sjön Ömmeln och Kalvsjöarna. Där man nu ser den väna sjön nedanför gården ringlade förr Åmålsån fram mellan åkrarna. Stränderna vid 6:an var speciellt sanka och kallades därför "maderna". De är nu dränkta av sjön "Spädkalven" som sålunda i själva verket är en kraftverksdamm.
Hål 7 Oxgärdet
Så kallades förr dess fält, där 4:ans och 7:ans fairways nu drar fram. Dalsland var berömt för sina feta oxar, en berömmelse som bevarats i landskapets vapen. Åmål kämpade för att oxmarknaden flyttad från Knusesund (Säffle) till Åmål. Att handeln med oxar blivit så lönande berodde på att i Bergslagen rådde en konstant köttbrist, som måste fyllas från annat håll. I och med att bruk grundades i västra Värmland och på Dal skapades nu också en "närmarknad", som det gällde för borgarna i Åmål att lägga under sig. Oxarna användes också som dragdjur. Vid Forsbacka fanns år 1816 förutom 47 hästar, 170 kor, 56 ungdjur, 331 får även två dragoxar av ansenlig storlek.
Hål 8 Baggeskuttet
Forsbacka ägdes 1667av kornetten Gustaf Bagge, som bebyggde hemmanet till säteri, enligt domboken 1669.
Kornettens far Johan Bagge låg år 1645 under ett av de danska krigen i Åmål med två kompanier ryttare. Dessa söp och "levde rövare" varunder de brände upp fyra gårdar i staden. När så den lede fienden trängde på, befann sig det svenska rytteriet i ett så ynkligt tillstånd, att de blev slagna av en betydligt underlägsen styrka, varefter fienden hjälpte borgarna att släcka.
År 1676 fullföljde Gustav Bagge faderns tradition och förstörde på flykt från norrmännen under Gyldenlöve "våra fattiga hus med fönster, dörrar och låsar och vad där fanns, bortförde med sig det de icke kunde förtära och reste in furio till en älv, Byälven, där de strax läto uppbränna en stor del sågbockar, oss fattiga undersåtar till största avsaknad, ehuruväl fienden inte kom där" (Brev från Åmåls borgare till Konungen).
Bagge dömdes sedermera i "kommissarialrätt" att ersätta Åmål för de lidna förlusterna. Om så skedde förtäljes icke.
Hål 9 Totties berså
Tottie-släkten drev under avsevärd tid Forsbacka bruk. En av patronerna anlade bersån och planterade träden ovanför green.
År 1726 brann Bagges säteribyggnad ned och en ny uppfördes 1747 av E.G. Ekerman.
År 1818 kom den nuvarande huvudbyggnaden till genom arvingarna efter direktören i Grönländska kompaniet A.P. Oterdahl, som ansågs vara en av Göteborgs rikaste män.
Hål 10 Gärdesfallet
Som ovan nämnt ringlade en å genom Forsbackas ägor. Den bildade då en fors - Gärdesfallet - ungefär vid nuvarande bron. Här anlades Backa stångjärnshammare. Under 1600-talets senare decennier tilläts i bruk kring Åmål (Forsbacka, Hanefors, Upperud, Vitlanda) smide av 4.900 skeppund (735 ton) årligen, en icke föraktlig mängd om man betänker, att i hela Värmland, centrum för Sveriges stångjärnsindustri, smidesrättigheter fastställts till 66.000 skeppund årligen.
Hål 11 Husåsen
Så kallas ännu höjden väster om fairway. Av namnet att döma låg tidigare flera torp och andra byggnader på eller intill åsen.
Hål 12 Lärdomen
Ett tvetydigt namn som dock i första hand syftar på det förhållandet, att den gamla bruksskolan fanns på en plats nära tee. Grundstenarna finns f ö fortfarande kvar.
Hål 13 Ugglemossen
Åter ett namn, som manar till eftertanke!
En brukspatron Uggla fortsatte ett tidigare påbörjat arbete med att dika ut torvmossen innanför skogsridån väster om fairway. Av denna anledning sprängdes och grävdes den djupa graven bortom herrtee. Torven användes som strö i stall och ladugård och som bränsle, en vana som vi måhända har anledning att återupptaga. Diket efter dogleg skall dock i första hand ses som en illistig skapelse av en underfundig banarkitekt.
Hål 14 Löwenhielms hag
Brukspatronen, häradshövding Löwenhielm fortsatte "striden mot borgarna i Åmål" om landsvägen och om acgifter för järnvägen. Denna gång gällde det en väg vid Byälven i Värmland, vars stränder hörde till Åmåls "uppland". I anledning av denna och andra stridigheter vid älven skrev en känd borgare i Åmål Olof Amelberg till landshövdingen i Älvsborgs län, den gamle karolinen Axel Roos, vilken ingripit i bråket "Vad angår det landshövdingeämbetet i Älvsborgs län, vad som sker i Värmland?" På den vägen är vi än. Länsvägen ligger där den ligger och skär rakt genom en naturlig intresseregion.
Hål 15 Varggropen
En fälla, så skickligt gillrad som någon. Vargen var ju landsbygdens fiende nummer ett. En populär metod var att fånga ulven i en djup grop, och dylika fanns flera runtom på Forsbackas ägor.
Hål 16 Finnmuren
Stenmuren öster om fairway restes, sågs det, av finnar, som i början av 1600-talet bosatte sig i skogarna väster om Åmål. När man finner rester av, eller ännu bevarade finnpörten uppe på höjderna, djupt inne i skogen, förundras man över denna säregna placering. En anledning var att finnarna, som ansågs vara ett våldsamt och allmänt ogudaktigt släkte, inte fick bosätta sig närmare sockenkyrkan än en halv mil. Det blir uppe på höjden om den bördiga dalen är trång!
Hål 17 Backa krog
År 1655 voro i Åmåls stad, som grundades 1643, mantalsskrivna 111 personer. Av dessa var fem bryggare och fyra krögare! Är det gå underligt, att ett välmående bruk som Forsbacka höll sig med egen krog? Denna låg vid det ännu befintliga vägskälet, kanske just vid 17:e tee. En kvinna påträffades i december 1679 död i Åmålsån. Inget brott hade blivit begånget. I domboken konstaterades, "en hustru hade gått i älven i fyllan och villan. Hon fruktade Gud med läsande och sjungande. Hennes fel var att hon drack gärna, men ingen annan odygd var med henne"!
Hål 18 Patrons salut
Vid högtidliga tillfällen sköt man salut på Forsbacka medels en Karl XII:s kanon, som var placerad på kullen om green.
Väl bekomme!
